Sooovmorgon!

Nu är jag och min mormor i falkenberg!
Min mormor har alltid klagat lite på en när man tagit för lång sovmorgon när man sover hos henne. Ni vet hur det kan vara... Med lång sovmorgon menas 9:30 eller senare. Till mångas glädje har hon numera inte rätt att klaga längre i alla fall, då hon själv tog sovmorgon till 12 idag. Vi låg uppe och pratade i sängen till 4:30 !! Nu förstår hon kanske det positiva med sena nätter? :) Jag fick höra sak på sak som jag inte visste om hennes ungdom. Som den gången hon omedvetet smugglade opium, från Iran till paris, i tron att det var choklad...
Nu ska vi gå powerwalk till Ica, köpa ingredienser, och sedan baka ett suuupernyttigt bröd!
Även fast jag mår väldigt bra nu :) så märker jag ändå av att kroppen är försvagad av cellgiftet. Igår när jag var ute och gick med hundarna blev jag andfådd så fort jag gick för snabbt, innan märkte man ju ingen skillnad om man joggade lite lätt i en uppförsbacke, eller promenerade långsamt på plan mark liksom... Blir yr så fort jag ställer mig upp. Kroppen ska ju givetvis inte slita i onödan under behandlingen, men om det är något som jag ska lägga energi på, säger läkaren att det är att hålla kroppen så frisk och stark man kan, för att klara kommande behandlingar optimalt. Inte bli sjuk!!! Hålla konditionen på en hyfsad nivå, Inte träning inför ett marathonlopp, utan lätt jogging och promenad. Och se till att få i sig all näring man behöver m.m. I det stora hela är det ju ändå så att hur perfekt livsstil jag än har, med handsprit, bra näring, träning m.m, så skulle det ändå ha en minimal påverkan. Känns frustrerande på ett sätt, man vill ju göra allt för att garanterat bli frisk. Men ändå skönt att slippa ansvar, det finns inget annat jag kan göra än att vänta ut behandlingen. Och den känns för tillfället väldigt lovande! :)